yramamman

Nelly ringde och skulle fråga om Maja ville leka och äta kladdkaka med henne ikväll.

Fick då höra av Majas mamma att det var möte på skolan.

Hade helt glömt det jag... Men snälla Lisa fixade så att Nelly fick vara med Maja och Majas mormor!

Så jag kom iväg på mötet om än lite sent..

 

Har svårt att fatta att Nelly redan till hösten ska börja på skolan?!

Jag tycker att hon är så liten och inte alls redo för att ta det stora steget.

Konstigt för egentligen tycker jag ju att hon är jätteduktig och ansvarsfull.

Hönsmamma, ja det är jag. Sen tycker jag nog att det är lite sorgligt att inte ha "ett litet barn" längre..

 

Nu har jag precis jobbat klart för dagen och ska ta och leta mig mot snarklådan för några timmars sömn. Ligger väl lite efter på den fronten, precis som vanligt alltså...

 

Nelly fick följa på begravningen till slut.

Jag hade bestämt mig för att hon inte skulle vara med men ändrade mig när hon tjatade och jag hörde att kusinerna skulle få vara med.

Hon skötte sig jättebra i kyrkan. Ledsna var vi men det var hon förberedd på.

Nelly hade plockat en fin liten bukett med tussilago, vitsippor, blåsippor och en sort till.

Den lilla fina vårbuketten lämnade hon framme på kistan och kilade sedan vidare.

Jag hade däremot kunnat stå kvar en bra stund till men det var ju fler som ville fram.

Tänkte att jag kanske kunde gå fram igen när de andra lämnat kyrkan. Var på väg in för att även knäppa kort men då hade dem redan plockat undan.

 

Minnesstund hölls i församlingshemmet.

Mamma hade beställt glutenfritt åt mig och det var ju snällt!

Tyvärr blev jag otroligt besviken på hon som jobbade där.... Rentav arg kände jag mig. Men sånt är livet som glutenintolerant har jag fått lära mig nu.

 

Mormor var så otroligt fint klädd och fin i håret.

Jag beundrar den gamla damen!

 

Morfar min morfar

Idag var det dags för avsked i kyrkan

Många fina ord sades och många fina minnen gjorde sig påminda

Jag minns dig som glad och som en riktig spillevink

Alltid hade du nå tok på gång

Klurig som få och smart till tusen

Nogrann och arbetssam

Trots dina krämpor var du vid gott mod och hade bus i blicken

De gånger vi gick i skogen du, jag och pappa och plockade svamp, dem är värda mycket för mig

Kommer aldrig glömma de gånger du fyllde din keps med de gula kantarellerna

När vi gick där i skogen och "ho hoade" på varann

De sista gångerna du var med tittade jag mer efter dig än svampen

Jag var så glad för din skull att du kunde vara med, jag vet att du med uppskattade de stunderna

Önskar att jag fått lära mig spela bygg, men det var ju din och pappas grej det

Alltid var du så finklädd och stilig

Jag är glad att jag fått haft dig som morfar och saknar dig enormt

Nu sitter jag här med tårar i ögonen

morfar min morfar

Skulle skrivit för längesen men blogg.se appen verkar ha gett upp.

 

I fredagskväll lärde sig Nelly att cykla utan stödhjul!!

Lyckan var total!!

Vi skulle ut och öva och då drar hon iväg, hur enkalt som helst helt plötsligt?!

"Mamma nu kommer jag alltid att kunna cykla!!!"

Tänk ett sånt konstaterande!

Den fredagen blev det inget fredagsmys som annars är så viktigt.;-) Hörde inte ett ljud om att hon saknade det.

Sen kväll blev det så klart och hon somnade bara hon la huvudet på kudden tror jag.:-)

 

Snart kommer Nelly hem igen och det är antagligen dags att cykla idag igen.;-)