Morfar

Ojoj, vad det händer mycket i mitt liv nu.
Tyvärr inte mycket att glädjas över dock....:-(
 
Har en hel del bekymmer som jag inte vill dela med mig offentligt av.
De som står mig nära vet förstås om vad det handlar om. Och skulle det vara någon som missat som känner att dem borde veta så får man höra av sig..
 
Men till råga på all "skit" i övrigt så lämnade min lilla goa morfar oss i onsdags...:´(
Jag vet ingen anledning men han var trots allt 92 år gammal.
Han skulle bli 93 i november och i december så skulle mormor och morfar ha varit gifta i 65 år!
Har aldrig hört på maken!?
Helt otroligt!
 
Jag skulle få beskedet på kvällen den där onsdagen, mamma resonerade som så att det var bättre att jag fick jobba klart och åka hem innan jag skulle få höra vad som hänt.
Det tycker jag var bra av henne.
Dessvärre fick jag veta det genom att en av mina kusiner hade skrivit det på Facebook...
 
Klart som sjutton att jag tycker att det är jobbigt, jag tyckte ju förstås om min morfar!
Men för honoms del var det nog skönt att få somna in.
Han har ju varit "sjuklig" i många år. Strax över 40 kg vägde han trots att han var 181cm lång..
Jag är så gott som stupsäker på att han som mig hade celiaki.. Synd jag aldrig får veta om så är fallet... Kändes viktigt för mig.
 
Jag har inte varit så nära morfar som jag var med farmor och farfar.
Men vi har gått i skogen och plockat gula kantareller i keps och haft det mysigt.
Min morfar var oxå en riktig "spillevink" en riktigt rolig gubbe med glimten i ögat!
Ja, jag kommer så klart sakna honom..
 
Har lite dåligt samvete över att jag inte hört av mig till mormor oxå.. Men jag har faktiskt inte riktigt vågat/orkat..
Skulle själv vilja vara lite starkare..
 
Känns som att det blev mycket svammel nu... Men jag skriver som jag känner och tänker bara....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0